Legala handboken startsida
Följ och gilla oss på Facebook
 

Tryckfrihet

Rätten att fritt yttra sig i tryckta skrifter, t.ex. i böcker och tidningar, är vad vi menar med tryckfrihet. Om en tryckt skrift innehåller något brottsligt är det bara en person som kan straffas för detta – i regel författaren eller den ansvarige utgivaren.

 

Alla andra som bidrar till att en tryckt skrift får ett brottsligt innehåll går därför i princip fria. Det gäller också den som lämnar uppgifter som publiceras i den aktuella skriften. Man säger att det gäller meddelarfrihet för uppgiftslämnaren.

 

Meddelarfriheten gäller alla, även anställda inom universitet och högskola. Men, meddelarfriheten är inte total.

 

Det är till exempel inte tillåtet att lämna ut uppgifter för publicering, om man därigenom gör sig skyldig till ett allvarligt brott mot rikets säkerhet.

 

Det är inte heller tillåtet att med avsikt lämna ut originalexemplar av allmänna handlingar som är hemliga. Läs mer om sekretess i avsnittet Offentlighet och sekretess.

Lagtexter

Yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469)

Regeringsformen (1974:152)

Tryckfrihetsförordningen, med Offentlighetsprincipen (1949:105, 2 kap.)

Lag (2016:749) om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden


Länktips

Europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna (pdf)

Myndigheten för radio och tv, se sidorna om internetpublicering och utgivningsbevis

Statskontoret

Yttrandefriheten på nätet (guide från Internetstiftelsen)

UniPoll AB, legalahandboken@unipoll.se
Senast uppdaterad:

Friskrivningsklausul
Webbplatsen har utvecklats med stöd av Internetstiftelsen i Sverige
Creative Commons-licens