Det upphovsrättsliga lärarundantaget
För anställda högskole- och universitetslärare och forskare (förkortat universitetslärare) gäller dock inte tumregeln utan istället det som kallas det upphovsrättsliga lärarundantaget.
Universitetsläraren och forskaren behåller upphovsrätten till sina verk i form av undervisningsmaterial som föreläsningar, föreläsningsmaterial och läromedel samt artiklar och forskningsresultat. Det gäller också anställda doktoranders avhandlingar.
Att universitetslärare behåller upphovsrätten till sitt eget material, till skillnad från andra anställda, utgör ursprungligen en del av den akademiska friheten.
Det finns dock vissa arbetsprestationer, s.k. administrativt arbete, som anses tillfalla lärosätet. Som exempel kan nämnas scheman, kursplaner, kursinformation, övningsfrågor, examinationsfrågor- och svar. Det anses inte vara resultat av den fria forskningen eller något som läraren skapar specifikt för sin undervisning.
Men observera att så snart det finns ett avtal som uttryckligen omfattar rätten till anställdas material, ska detta gälla istället för de principer som finns. Högskolan/universitetet kan således via avtal förvärva om rätt att utnyttja material som innehas av läraren i enlighet med lärarundantaget. Det gäller såväl under anställningen som efter.
Det finns inga formkrav utan en överenskommelse kan ske i muntlig eller skriftlig form, men som alltid är innehållet i en muntlig överenskommelse svårare att bevisa för båda parter. En sådan överenskommelse måste beskriva också vilka möjligheter till ändringar och uppdatering samt om vidareupplåtelse av rätten får ske.
|
Kompendier
Om en eller flera anställda lärare fått i uppdrag från högskolan eller universitetet att ta fram läromedel, exempelvis i form av kurskompendier där innehåll och/eller sammanställningen skapas av anställda lärare, kan rätten till kompendiet däremot anses tillfalla arbetsgivaren. Det kan ses som ett skapande som skett efter särskilt uppdrag, där förutsättningen är att materialet ska få nyttjas av högskolan/universitetet. Här kan det få särskild betydelse om ersättning i tid eller pengar utgått för framtagandet av innehållet och/eller kompendiet.
Riktlinjer och policys inte detsamma som avtal
Ett antal högskolor och universitet har relativt nyligen utfärdat s.k. Riktlinjer avseende rätten till undervisningsmaterial. Riktlinjerna är myndighetsbeslut och inte ett avtal. I ett avtal måste alla parter vara överens.
I den mån Riktlinjerna strider mot gällande rätt, exempelvis genom att undanröja lärarundantaget och utforma en rättighetsövergång som är mer omfattande än tumregeln, är det tveksamt om de skulle hålla vid en domstolsprövning.
Riktlinjerna har blivit kritiserade, se bland annat föredrag av upphovsrättsprofessor Jan Rosén och chefsjurist Marianne Andersson, UU Innovation (publicerade av den 20 jan 2014 av IMK Uppsala universitet – se direktlänkarna till höger).
Med anledning av att det idag inte är klart vad som gäller om riktlinjer, behandlar Legala handboken bara situationen då avtal finns eller inte finns, d.v.s. då lärarundantaget alternativt ett avtal ska gälla.
|
