Vad gäller för verk som skapats av anställda?
Enligt upphovsrättslagen är det den som skapar ett verk som har upphovsrätt till verket. Men många upphovsrättsligtskyddade verk skapas inom
ramen för en anställning. Därför kan det finnas en osäkerhet om vem som har upphovsrätten - arbetstagaren som skapat verket eller arbetsgivaren.
När det gäller patent finns det viss reglering om övergången av rättigheter för en anställd uppfinnare. I lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar regleras rätten till patenterbara uppfinningar som arbetstagare gör under en anställning hos en arbetsgivare. Arbetsgivare ges vissa möjligheter att mot skälig ersättning förfoga över de anställdas patenterbara uppfinningar om de faller inom arbetsgivarens verksamhetsområde.
När det däremot gäller verk skapade inom ramen för en anställning finns det i Sverige inga lagregler som föreskriver vad som ska gälla. Enda undantaget är datorprogram som skapats av en arbetstagare, som ett led i arbetstagarens arbetsuppgifter eller efter instruktioner från arbetsgivaren. Där övergår upphovsrätten enligt 44§ i URL till arbetsgivaren om inget annat avtalats. Det finns dock ett antal principer som blir aktuella då man ska tolka rättighetsövergången i en viss situation.
Tumregeln
För verk som skapats inom ramen för en anställning har en tolkningsprincip kallad tumregeln vuxit fram. Den innebär att om inget annat avtalats eller klart framgår av situationen, så har arbetsgivaren i normalfallet rätt att inom sitt verksamhetsområde och i sin normala verksamhet nyttja sådana verk som tillkommit som ett resultat av de tjänsteåligganden den anställde har gentemot arbetsgivaren eller efter instruktion från denne. Arbetsgivarens rätt avser enbart nyttjanden för de ändamål som kan förutses när verket tillkommer.
För lärare och forskare på universitet och högskolor gäller dock en annan tolkningsprincip kallad det upphovsrättliga lärarundantaget. Läs mer om detta på nästa sida. |
Annat av betydelse för tolkningen
I tveksamma eller tvistiga fall tolkas exempelvis det enskilda anställningsavtalet, förutsättningarna för och syftet med anställningen, innehållet i arbetsuppgifterna och branschpraxis. Om lönen varit direkt knuten till vissa prestationer, exempelvis skapandet av en text, bild eller ett fotografi, ger det en tydlig indikation om att rätten till det materialet förväntades övergå till arbetsgivaren.
Ekonomiska eller materiella resurser som arbetsgivaren ställer till förfogande för skapandet är också faktorer som kan tala för en övergång av upphovsrätten till arbetsgivaren.
Men, arbetsgivaren kan inte enbart genom att anställa någon få upphovsrätt till sådant som skapats av den anställde före eller efter anställningen. Tolkningen ska alltid vara restriktiv till upphovsmannens fördel och kan bara avse sådan användning som kunde förutses någorlunda säkert när verket tillkom (specifikationsprincipen).
De rättigheter som inte övergår tillarbetsgivaren vid en anställning blir istället kvar hos arbetstagaren (upphovsmannen). Som exempel se avsnittet om det upphovsrättsliga lärarundantaget.
Reglering i kollektivavtal
Inom vissa verksamhetsområden, exempelvis i medie- reklam- eller tidningsbranschen, där skapandet av upphovsrättsliga verk är en del av arbetsuppgifterna, har man i stor utsträckning tecknat kollektivavtal som återspeglar den praxis man tillämpar.
Reglering vid konsultuppdrag
När det gäller uppdragsavtal krävs det en ännu tydligare överenskommelse om vem som ska inneha upphovsrätten till det material som skapas i uppdraget. Utgångspunkten är att upphovsmannen behåller rättigheterna till resultatet av uppdraget om det inte avtalades eller var tydligt mellan parterna att något annat skulle gälla.
|
